Tre halveringar
De tre största ändringarna gällande pengar under pensionstiden är till storleksordningen halveringar:
- från löneinkomster till pension;
- den ena av ett par hamnar in på dyrt vårdhem, den ena pensionen går i huvudsak dit; och
- den ena dör, den ena pensionen tar slut och i arvsskiftet går hälften av egendomen.
Hur skall man bo och leva efter sådana förändringar? Hurudana arrangemang behövs? Finns det alternativ?
Den här sidan är en översikt, närmast en väckningssignal. Var och en bör fundera själv och göra sina egna bedömningar. Alla kan spara, även om det är svårt för dem som får minimipension. För den första halveringen är det värt att löntagare försöker leva några månader med pensionsbudget redan innan pensioneringen.
Andra ändringar
Några av de viktigaste andra ändringarna är:
- förändringar i pensionens köpkraft;
- ändring i boende, byta bostad;
- gåvor och förhandsarv.
Alla utom köpkraftens förändringar är av typen ändring över en natt till en ny situation.
Bakgrund: hälsovårdstjänster och omvårdnadstjänster
Den offentliga sektorns medicinska vård (hälsovårdstjänster) har kraftigt offentligt stöd, medan omvårdnad, omsorg, icke-medicinsk vård (socialsektorns tjänster) i huvudsak skall bekostas själv.
Hälsovårdstjänster
De flesta använder den offentliga sektorns hälsovårdstjänster. Man kan nog använda privat hälsovård också, och då måste man betala själv. FPA betalar oftast en liten del, enligt deras regler.
Privat hälsovård används t.ex. om den offentliga sektorns väntetider är långa. Rätt många använder privat hälsovård för t.ex. tandläkare, gynekolog och ögonläkare (också gråstarroperationer). En annan väsentlig orsak är missnöje med den offentliga sektorns tjänster, långa väntetider och ingen möjlighet att välja läkare.
Socialtjänster
Huvudregeln är att var och en i huvudsak själv betalar socialsektorns tjänster. De kan jämföras med boende, mat och motsvarande. Den offentliga sektorns socialtjänster har avgiftstak.
Man kan nog få lite stöd också för en del av socialsektorns tjänster. En del av stödformerna är inkomstrelaterade, andra är både inkomst- och förmögenhetsrelaterade. Dessa stöd varierar mellan välfärdsområdena.
Om de egna inkomsterna inte räcker till stöder socialmyndigheterna omvårdnaden t.ex. på vårdhem, men då enligt deras egna principer och deras egna arrangemang, med deras kvalitet. Stöd kan också bero på partnerns inkomster.
Det finns också stöd i form av servicesedel eller motsvarande. Då har man rätt att välja själv. Servicesedeln kan täcka alla kostnader eller en del.
Om man vill ha god kvalitet, högre än den offentliga sektorn erbjuder, är det säkrast att välja och betala själv, eller delvis med servicesedel.
Enligt en källa använder ungefär hälften av de som har långvarigt serviceboende privata tjänster.
Äktenskap eller sambo
Olika tjänster och deras kostnader beror också på om man är ensam eller ett par. För par är det skillnader mellan ett par i äktenskap och sambor. Äktenskap är i grund och botten ett juridiskt paket, en hel del regler, rättigheter och skyldigheter för paret. Sambor har annorlunda regler, mindre paket, oftare som två ensamstående. Reglerna i beskattning och socialtjänster är olika.
Den största skillnaden kommer fram om den ena sambon dör.
Förbereda sig för halveringarna
Om man arbetar kan man inte inverka på storleken av sin pension. Om man vill ha mera pengar under pensionstiden har man två huvudalternativ:
- ta en pensionsförsäkring, så att man får en tilläggspension; och
- spara pengar när man ännu arbetar och använda besparingarna under pensionstiden.
Den största skillnaden mellan dessa är att pensionsförsäkringens pension tar slut då man dör och dödsboet får ingenting, medan besparingarna blir kvar för dödsboet till den del de inte är använda.
Den som har jobbat som företagare har själv fått välja hur stor pensionen blir. Om man har betalat minimumavgifter är pensionen också minimum. Många har gjort så. Om man däremot har betalat höga pensionsavgifter blir pensionen också klart högre.
Man kan också försöka minska på utgifterna.
Om den ena måste flytta till ett omvårdnadshem så att socialmyndigheterna betalar en del går dennes pension nästan helt till omvårdnadskostnaderna. Den andra skall då klara hemmet med en pension, sin egen. Det finns ingen pension för en ”vårdhemsänka”. Då gäller det att ha tillräckligt mycket besparingar så att pengarna räcker till. En annan möjlighet är att flytta till en billigare bostad.
Om den hemmaboende behöver byta bostad kan det hända att socialmyndigheterna kräver en del av den vårdhemsboendes andel av försäljningspriset för att täcka vårdhemsboendets kostnader. Om så är fallet är det svårt att byta bostad. Gemensamma bankkonton (ELLER-konton) kan passa illa ihop med vårdhemsavgifter.
Om den ena dör blir det två halveringar: den ena pensionen tar slut, och hälften av den gemensamma egendomen går till dödsboet. Då behövs kanske besparingar och / eller flytta till billigare bostad.
Om man hade äktenskap har änkan rätt att bo kvar i det gemensamma hemmet också utan testamente. Ytterligare kan testamentet bestämma att boenderätten också gäller en bostad som anskaffas i stället för den gemensamma bostaden. Med testamente kan man minska på det arv som arvingarna får efter den först avlidna föräldern. Besparingar har också betydelse.
För en samboänka är det nödvändigt med ett testamente för att få rätt till att bo i den gemensamma bostaden. Att bo med besittningsrätt kan bli påfrestande i längden, både mentalt och penningmässigt.
Gåvor och förskottsarv
Det är rätt vanligt att åldrande föräldrar i livets slutskede ger egendom åt sina barn eller barnbarn, ett slags förhandsarv. Det är ett sätt att undvika eller minska skatter förutsatt att gåvorna inte deklareras som förhandsarv. Om det lyckas är det alldeles utmärkt. Men det är värt att notera att gåvoskatten för mindre gåvor är ungefär 10 %.
Sådana gåvor har också risker. Det har hänt att något barn inte klarar att förvalta egendomen utan lärt sig leva enligt principen ”pappa betalar”. Egendomen försvinner och relationerna mellan föräldrar och barn lider.
En annan risk är att föräldrarna välvilligt ger alltför mycket och då inte har råd att fortsätta sitt eget liv normalt, speciellt efter det den ena föräldern dör och dödsboet delas. Att först ge egendom åt barn och sedan själv ta bostadslån och billån är inte förnuftigt men sådant har hänt.
Beviljade pensioner och kommande pensioner
Politiska synpunkter
Den politiska diskussionen tyder på att den nuvarande ungdomen vill minska sina utgifter för både egna och andras pensioner. Flera politiska ungdomsförbund har sådana program. Ungdomen har rätt allmänt mist sitt förtroende för pensionssystemen. Detta kan tyda på att kommande pensioner kommer att minska.
Å andra sidan tyder opinionsundersökningar på att befolkningen som helhet hellre vill ha högre pensionsavgifter än lägre pensioner.
Ändringsprocesserna är långsamma, och speciellt myndigheterna betonar att de inte kommer att inverka på beviljade pensioner. De kommer att fortsätta som sådana, de anses ha laga skydd. Men det diskuteras också att ändra lagstiftningen som en del av den offentliga sektorns besparingar.
Däremot verkar det som om inflationskorrigeringarna är i farozonen, och kanske inte kommer att kompensera kostnadsstegringarna helt. Förhöjningarna anses inte ha lika starkt laga skydd som pensionen. Då minskar pensionernas köpkraft. Detta har man redan sett under de senaste årtiondena. Minskningarna är små på årsnivå men de fortsätter, och ackumuleras. Om inflationen skulle stiga kan minskningen vara större.
Myndigheterna och politikerna betonar också att minimipensionerna och garantipensionerna kommer att stiga. De största pensionerna är mera i farozonen. Den största risken är att antalet betalande personer minskar, alltså folk med arbete. Ett ökande antal arbetsplatser kan anses vara det bästa pensionsskyddet.
Dessa trender har också publicerats i press i olika artiklar. Det är alltid osäkert att förutspå politisk utveckling och politiska trender. Den försiktige ser efter alternativ och tillägg till pensioner. Inte alla ägg i samma korg.
Olika pensioner och deras köpkraft
Det finns egentligen två olika sorters pensioner: FPA-pensioner och inkomstrelaterade pensioner. FPA-pensionerna är två: folkpension och garantipension. De är så att säga politiska pensioner, deras storlek bestäms som politiska beslut och kan variera beroende på det politiska klimatet.
Inkomstrelaterade pensioner är arbetspensionen och dess olika underarter, t.ex. ålderspension, familjepension, invalidpension.
Reserver och tillägg till normala pensioner
Den försiktige kan antingen spara pengar till en reserv för pensionsåldern, eller också gå in för privat tilläggspension. En reserv som inte använts går som arv till följande generation, medan en tilläggspension nog ger en högre pension men ingenting går till den följande generationen.
Om inte annat kan bostaden anses vara en reserv. Man kan flytta till hyresbostad under förutsättning att man får bostaden såld vilket kan vara svårt utanför tillväxtorter. Bostaden håller sitt värde bättre i tillväxtorter.
Reserverna skall vara i den personens namn som sedan kan behöva dem. Reserver bör också vara likvida, lätta att sälja, och borde inte ha märkbar risk för värdeförsämring då den säljs.
Koordinering med intressebevakningsfullmakt
För att vara säker på att allt sköts väl också om man inte själv mera är kapabel att fatta beslut bör instruktioner tas med i intressebevakningsfullmakten så att egna pengar används för eget välmående i stället för att maximera det kommande arvet. Om man vill ha det så.
24.9.2024