Denna sida beskriver kort arvskifte som bakgrund för att upprätta testamente, så att testatorn har någon uppfattning om arvskifte. Sidan är avsedd att vara en impuls. Det finns böcker i bokaffärer och bibliotek, med noggrannare uppgifter.
Arvskiftets skeden
- dödsboet kommer till och tar över den avlidnas egendom och skulder, genast efter döden;
- bouppteckning, inom tre månader från dödsdatum, kan förlängas vid behov;
- sända bouppteckningen till skatteverket, inom en månad från bouppteckningen;
- avvittring om den avlidne var gift, inget tidskrav;
- arvskifte, inget tidskrav;
- sända arvskiftedokumentet till skatteverket vilket avslutar dödsboet, inget tidskrav; och
- sköta äganderättsförändringar, tidskrav för t.ex. ägande av fastighet.
Dödsboet
Dödsboet tillkommer automatiskt efter döden. Dödsboet övertar den avlidnas egendom och skulder och svarar för deras skötsel. Dödsboet upphör efter slutgiltigt arvskifte.
Utredning av delägarna i ett dödsbo är en central del av bouppteckningen.
Delägare i dödsboet är de personer och andra organ vilkas arv är beroende av dödsboets värde. Bröstarvingarna är automatiskt delägare. Andra delägare är de personer och organ som har ett arv bestämt i testamentet. Änkan eller änklingen (som varit i äktenskap med den avlidna) är delägare i dödsboet åtminstone till utgången av avvittringen. En samboänka (utan äktenskap) är delägare endast om ett arv är bestämt i testamentet.
Om arvet är en definierad egendom (summa pengar, annan definierad egendom som t.ex. sommarstuga) så är arvet ett legat. Legatet beror inte på dödsboets egendom och då har arvingen inget intresse att bevaka i dödsboet och är inte delägare. Arvinge som får legat är alltså arvinge men inte delägare i dödsboet.
Bröstarvingar
Bröstarvingarna, alltså den avlidnas barn, bör specificeras med en kontinuerlig serie ämbetsbetyg för den avlidna från dennes ålder 15 år till dödsdatum. Ibland har man till och med hittat levande släktingar.
Bröstarvingarna omfattar egna barn samt adoptivbarn. Adoption avbryter barnets arvsrätt efter sina biologiska föräldrar. Barn födda utom äktenskap är alltid delägare i moderns dödsbo, och i faderns dödsbo om faderskapet är officiellt bekräftat.
Om en bröstarvinge har dött blir dennes bröstarvingar delägare i dödsboet, med en motsvarande serie ämbetsbetyg.
Om den avlidne har bott utomlands bör intyg motsvarande ämbetsbetyg vara med. Sådana intyg kan ta länge att skaffa, ibland över ett år, särskilt därför att en del länder inte har officiella invånarregister. Ambassader kan hjälpa till en del. Sådana intyg kan skaffas i förhand, de föråldras inte. Då snabbas bouppteckningen betydligt.
Om bröstarvingar inte finns går arvet till närmaste släktingar i en ordning som lagen föreskriver. De blir då delägare i dödsboet.
Andra arvingar
Utöver bröstarvingar är andra personer och organ delägare i dödsboet, om de är nämnda i testamentet så att arvet beror på dödsboets nettovärde. Om någon delägare har fått sitt arv är han / hon / den inte mera delägare.
Om någon delägare är minderårig (barn) representerar barnets intressebevakare (vanligen förälder) barnet i dödsboet. Likaså, om någon annan delägare har en intressebevakare eller en fastställd intressebevakningsfullmakt så representeras denna delägare av intressebevakaren eller den fullmäktige. Det finns regler för jäv.
Dödsboets beslut skall vara enhälliga överenskommelser. Om överenskommelser inte kan nås bör en skiftesman ansökas i domstol.
Avsäga sig arvet
Man avsäga sig arvet. Man skall avsäga sig hela arvet, inte en del och inte till förmån för någon annan. I allmänhet får avsägarens arvingar då arvet och blir delägare i dödsboet. Om avsägandet följer dessa regler frigörs arvingen från arvsskatt, i annat fall blir det arvsskatt trots avsägandet.
Bouppteckningsinstrumentet
Bouppteckningsinstrumentet är ett dokument som innehåller en utredning över arvingarna och en förteckning över den avlidnes och eventuella make /makas egendom och skulder vid dödstidpunkten. Instrumentet skall ytterligare innehålla uppgifter om tidigare gåvor utom de som har definierats att inte vara förskottsarv. Formellt är instrumentet en deklaration från någon delägare eller änkan. Testamente och äktenskapsförord skall bifogas om sådana finns.
Delägarna är skyldiga att uppgöra instrumentet och sända det till skatteverket för att bestämma arvsskatten, inom utsatt tid. Instrumentet skall göras enligt det man har fått reda på, och kan därför ibland vara något bristfälligt. Bristfälligheterna och deras orsaker skall redogöras, om möjligt. Om instrumentet inte inlämnas till skatteverket kan delägarna bli skyldiga att betala den avlidnas skulder.
Man kan få en förlängning av tidsfristen för inlämning till skatteverket om det finns giltig orsak. Orsak kan t.ex. vara att få information till släktutredningen eller utredning av skulder.
Varje egendomsdel skall ha ett värde i pengar. Värdet skall vara gängse värde, även om det kan finnas ett grått område för gängse värde.
Egendomsförteckningen skall separera de egendomsdelar som inte inkluderas i giftorätt, alltså sådan egendom till vilken den avlidne eller änkan inte har giftorätt. Dessa kan klargöras i äktenskapsförordet eller i tidigare testamenten eller gåvobrev. Också dessa dokument skall bifogas.
Det är betydligt enklare om den avlidne har gjort en inofficiell förteckning under sin livstid.
Avvittring
Avvittring görs efter bouppteckningen. En överenskommelse skall göras över avvittring. Avvittring är en utjämning mellan dödsboet och änkan av egendomen, till den del som omfattas av giftorätt.
I avvittringen tar man med den avlidnes och änkans nettoegendom. Avvittringens ändamål är att vardera skall ha hälften av totalegendomen. Den som har större egendom bör då betala utjämning till den mindre egendomen. I avvittringen kan man också byta egendom, värdena är det viktiga. Byten kan t.ex. underlätta änkans fortsatta liv.
Om den avlidna har en större nettoegendom betalar dödsboet utjämning till änkan. Om änkan har större egendom har änkan rätt att antingen betala utjämning eller vägra. Detta kan också betyda att änkan har ett lättare fortsatt liv.
Efter slutförd avvittring är det klart hur stor egendom dödsboet har att dela.
Arvskifte
I arvskiftet bestäms hur dödsboets nettoegendom delas. Utan testamente skall varje bröstarvinge få en lika stor del. Om det finns flera än en arvinge bör ett arvskiftedokument uppgöras och sändas till skatteverket. Arvskiftedokumentet är det dokument som fastställer överföringen av äganderätten. Arvskiftedokumentet kan bestämma om något olika avsskatter om egendomen överförs något olika än vad som framkommer ur bouppteckningen och testamentet. Efter slutgiltigt arvskifte upphör dödsboet.
Testamentet kan innehålla bestämmelser att någon eller alla bröstarvingar får in mindre del än den matematiska jämna delen, men inte mindre än hälften. Denna hälft kallas laglott. Andra än bröstarvingar har inte laglott. Utan bröstarvingar kan testamentet bestämma fritt om delningen. Endast bröstarvingar har laglott.
Det finns mycket lagstiftning och alternativ gällande testamente och arvskifte, och därför är det skäl att använda en kunnig jurist. Om den avlidna inte var i äktenskap utan hade en sambo så har samboänkan inte giftorätt och ingen avvittring görs.
Om den avlidna inte hade arvsberättigade släktingar och inget testamente går arvet till staten.
Äganderättsändringar
Arvskifte betyder ändringar i äganderätt. Dessa ändringar bör skötas, helst omedelbart efter arvskiftet. I somliga fall finns det tidsgränser och straffavgifter för förseningar. Några exempel nedan.
- dödsboets bankkonton skall tömmas och avslutas (dödsboet gör);
- fordon och båtar (Traficom, den nya ägaren gör);
- fastighetsäganderätt (lantmäteriet, den nya ägaren gör);
- aktiebostad (bostadsaktiebolaget, den nya ägaren gör);
- vapen (polisen, den nya ägaren gör);
- all annan egendom eller motsvarande som finns i något register.
Till exempel banken har inte rätt att stänga ett bankkonto utan ägarens officiella begäran. Om kontot inte stängs kan banken fortsätta att sända brev tills kontot stängs.
Det kan också finnas andra kontakter som bör veta att dödsboet har upphört.
Det är skäl att sköta arvskifte inklusive äganderättsändringar skäligen snabbt. Om detta fördröjs, kan det bli svårigheter om senare större ändringar uppkommer, t.ex. att arvingen dör, den ärvda egendomen skall säljas, stadsplanering, etc.
25.9.2025