Ett testamente bör ha både behov och ändamål. Med ett testamente bestämmer du själv hur din egendom delas efter döden. Om du inte bestämmer har dödsboet bestämmanderätt.
På denna sida tas några saker upp som kan bestämmas i ett testamente. Avsikten är att underlätta val av testamentets innehåll. Detta bör göras innan man kontaktar en jurist. Om inget sådant anses behövligt kan testamentet vara onödigt.
Testamentet är bindande förutsatt att det är gjort inom de gränser som lagen specificerar. Dödsboet har normalt inte rätt att ändra testamentets bestämmelser.
Den som upprättar ett testamente är testator. Den andel som en bröstarvinge har rätt att kräva oberoende av testamente kallas laglott (hälften av den andelen arvingen skulle få om egendomen delas jämnt).
Testamentets formella krav
Testamentet skall vara skriftligt. En vuxen person har rätt att upprätta ett testamente, och också en 15 år gammal person för egendom som personen själv har förtjänat. Testatorn bör förstå testamentets betydelse och det bör vara frivilligt, inte upprättat under påtryckning. Testamentet bör vara så klart att det inte blir oklarhet om dess innehåll. Juristen ser till att de formella kraven fylls.
Testamentet bör vara daterat och underskrivet av testatorn och två vittnen. Vittnen skall vara vuxna och inte nära släkt med personen. Vittnena bestyrker utöver underskriften att testatorn förstår testamentets betydelse och att det är frivilligt. Ingen får bevittna ett testamente som görs till förmån för vittnet eller vittnets nära släktingar.
Glömmas eller bli ihågkommen
Med ett testamente kan man välja att glömmas eller att bli hågkommen. Vill man glömmas innehåller testamentet inga speciella bestämmelser gällande testamenterad egendom efter arvskiftet. Vill man bli hågkommen grundar man med testamentet någon form av funktion som ofta innehåller ens eget namn.
Bestämmelser om egendomen
Man kan i ett testamente bestämma vilken egendom som skall ges åt vissa arvingar. Det kan vara viktigt om testatorn vill försäkra att t.ex. hur en fastighet skall fortsätta i släktens ägo. Eller att bostaden skall ges åt sonen och sommarstugan åt dottern. Man kan också bestämma att någon viss egendom skall säljas åt utomstående.
Det kan vara att kommunen får medel eller en sommarstuga att användas för pensionärer. Föreningar behöver pengar. Besparingarna i den offentliga sektorn minskar den tredje sektorns möjligheter. I alla dessa fall bör laglotterna tas i beaktande.
I alla dessa fall är det säkrast att anlita en jurist för att bestämmelserna blir både ändamålsenliga och lagligt giltiga.
Ingen arvinge
Om ingen arvinge finns och inte heller testamente går egendomen till staten. Då kan ett testamente vara på sin plats så att egendomen går till någon som den avlidna uppskattar. Arvsordningen är enligt skattemyndigheterna:
- Barn. Om barnet har avlidit går arvet till barnbarnen och efter dem till barnbarnsbarnen.
- Efterlevande make. Änkan eller änklingen (den efterlevande makan eller maken) ärver sin make eller maka om de var gifta och den avlidne inte har egna bröstarvingar, det vill säga barn eller barnbarn.
- Föräldrarna. Om föräldrarna har avlidit går arvet till syskon och efter dem till syskonens barn.
- Mor- och farföräldrarna. Om mor- och farföräldrarna har avlidit går arvet till mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Efter dem går arvet till staten. Kusinerna hör alltså inte till arvingarna.
Minska skatter
Om den ärvda egendomen är betydande kan det vara fördelaktigt att upprätta ett testamente så att arvsskatten minskar. För detta ändamål är det viktigt att anlita en sakkunnig så att det är lämpligt och i enlighet med skattereglerna.
Ett alternativen kan vara att dela arvet mellan flera arvtagare, t.ex. hoppa över en generation så att arvet delas mellan barn och barnbarn, eller endast barnbarn. Det är också möjligt att separera ägande och besittningsrätt. Sådant kan gärna göras enligt överenskommelse.
Änkans eller samboänkans ställning
Änkan eller särskilt samboänkan kan ha svårigheter att klara sig efter partnerns död. Med ett testamente kan man underlätta situationen. Ett par utan egna barn kan göra ett inbördes testamente, antingen som besittningsrättstestamente eller äganderättstestamente, så att den avlidnas andel av den egendom de gemensamt har samlat inte går till den avlidnas släktingar.
En änka (som har varit gift) har enligt lag rätt att bo i den gemensamma bostaden oberoende av bostadens ägare efter arvsskiftet. Det har en samboänka inte. Rätten är en besittningsrätt, inte äganderätt.
I vartdera fallet kan man med ett testamente underlätta situationen. Man kan också utvidga besittningsrätten till en bostad som anskaffas i stället för den gemensamma bostaden. Det kan vara viktigt för en ålderstigen person om bostaden inte är lämplig för en pensionär.
I båda fallen kan man med testamente minska på bröstarvingarnas arv efter den först avlidna föräldern och lämna en större del av förmögenheten åt änkan eller samboänkan.
Arvingen har svårigheter med pengar
Om någon av bröstarvingarna har svårigheter med pengar kan man åtgärda detta i testamentet.
Det kan göras t.ex. så att barnen till denna bröstarvinge får en del av förmögenheten, vanligen högst hälften. Barnet skulle då få hälften av den matematiska andelen (laglotten) och barnbarnen delar den andra hälften. Också mera kan ges med barnets medgivande att laglotten inte tas i beaktande.
Om man vill ge mera åt en arvtagare kan man göra det, förutsatt att laglotten tas i beaktande.
Familjeföretag
Med flera arvingar kan det vara på sin plats att uppgöra bestämmelser hur familjeföretagets verksamhet kan tryggas.
Stöda verksamhet
Den som vill kan stöda någon verksamhet genom att testamentera medel. Detta kan göras ganska anonymt, genom att testamentera medel utan särskilda bestämmelser. Man kan också testamentera medel som skall användas för någon specificerad verksamhet. En annan möjlighet är att grunda en fond, en stiftelse eller motsvarande, då också namnet vanligen kommer fram.
En fond, en stiftelse eller motsvarande kräver rätt mycket medel för att vara ändamålsenlig. Man kan också testamentera medel till någon redan existerande fond.
Tidigare var det rätt vanligt att donera en stipendiefond till sin skola. I dagens samhälle anses sådana inte vara vidare önskvärda eftersom utbildningen skall gälla alla oberoende av begåvning och motsvarande. Skolorna tar däremot gärna emot medel för rekreation, evenemang, klassresor och motsvarande.
I dagens samhälle behöver speciellt den tredje sektorn medel. Den tredje sektorn är föreningar och annan motsvarande verksamhet. Staten minskar rätt kraftigt sitt stöd för den tredje sektorn, medan verksamheten behöver allt mera medel.
Separera ägande och besittning
Man kan i testamentet bestämma att en viss egendom ges åt någon men att besittningsrätten för denna egendom ges åt någon annan, för en viss tid eller till livets slut. T.ex. kan sommarstugan gå till barnbarnen men besittningsrätten (rätt att använda etc.) går åt ett barn. En förutsättning för sådan separering är normalt att parterna kan komma överens, t.ex. vem som betalar sommarstugans större reparationer.
Ta disputer i beaktande
Man kan i testamentet bestämma att om någon arvtagare inte nöjer sig med testamentets vissa bestämmelser skall denna arvtagare få t.ex. endast sin laglott. Laglottens art kan specificeras, t.ex. pengar.
Om man är rädd för att någon arvtagare blir besvärlig i dödsboet eller arvsskiftet kan man bestämma att denna arvtagare får ett legat (en viss bestämd egendom). I det fallet är arvtagaren inte delägare i dödsboet. Legatet skall då vara minst lika stor egendom som laglotten.
Om en besittningsrätt eller gemensamt ägande räcker länge kan resultatet på lång sikt bli tvist.
Juristen kan mycket väl ha andra möjligheter.
Undantaga giftorätt
Man kan i testamentet bestämma att hela arvet eller en viss del av det undantages från giftorätt. Detta är rätt vanligt eftersom skilsmässor är rätt vanliga.
Minderåriga arvingar
Om testamentet innehåller bestämmelser om arv åt minderåriga personer (barn) betyder det att barnets föräldrar är barnens intressebevakare. Om barnens åtminstone ena förälder också är delägare i dödsboet är föräldrarna jäviga. Då måste Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utse en intressebevakare för barnet.
En möjlighet att undvika detta är att bestämma att barnet får ett legat. I det fallet är barnet inte delägare i dödsboet och en intressebevakare behövs vanligen inte.
27.9.2025