Ett testamente bör ha både behov och ändamål. Med ett testamente bestämmer du själv hur din egendom delas efter döden. Om du inte bestämmer har dödsboet bestämmanderätt.
På denna sida tas några saker upp som kan bestämmas i ett testamente. Avsikten är att underlätta val av testamentets innehåll. Detta bör göras innan man kontaktar en jurist. Om inget sådant anses behövligt kan testamentet vara onödigt.
Testamentet är bindande förutsatt att det är gjort inom de gränser som lagen specificerar. Dödsboet har normalt inte rätt att ändra testamentets bestämmelser.
Den som upprättar ett testamente är testator. Den andel som en bröstarvinge har rätt att kräva oberoende av testamente kallas laglott (hälften av den andelen arvingen skulle få om egendomen delas jämnt).
Testamentets formella krav
Testamentet skall vara skriftligt. En vuxen person har rätt att upprätta ett testamente, och också en 15 år gammal person för egendom som personen själv har förtjänat. Testatorn bör förstå testamentets betydelse och det bör vara frivilligt, inte upprättat under påtryckning. Testamentet bör vara så klart att det inte blir oklarhet om dess innehåll. Juristen ser till att de formella kraven fylls.
Testamentet bör vara daterat och underskrivet av testatorn och två vittnen. Vittnen skall vara vuxna och inte nära släkt med personen. Vittnena bestyrker utöver underskriften att testatorn förstår testamentets betydelse och att det är frivilligt. Ingen får bevittna ett testamente som görs till förmån för vittnet eller vittnets nära släktingar.
Bestämmelser om egendomen
Man kan i ett testamente bestämma vilken egendom som skall ges åt vissa arvingar. Det kan vara viktigt om testatorn vill försäkra att t.ex. hur en fastighet skall fortsätta i släktens ägo. Eller att bostaden skall ges åt sonen och sommarstugan åt dottern. Man kan också bestämma att någon viss egendom skall säljas åt utomstående.
Det kan vara att kommunen får en sommarstuga att användas för pensionärer. Föreningar behöver pengar. Besparingarna i den offentliga sektorn minskar den tredje sektorns möjligheter. I alla dessa fall bör laglotterna tas i beaktande.
Minska skatter
Om den ärvda egendomen är betydande kan det vara fördelaktigt att upprätta ett testamente så att arvsskatten minskar. För detta ändamål är det viktigt att anlita en sakkunnig så att det är lämpligt och i enlighet med skattereglerna.
Ett alternativen kan vara att dela arvet mellan flera arvtagare, t.ex. hoppa över en generation så att arvet delas mellan barn och barnbarn, eller endast barnbarn. Det är också möjligt att separera ägande och besittningsrätt. Sådant kan gärna göras enligt överenskommelse.
Änkans eller samboänkans ställning
Änkan eller samboänkan kan ha svårigheter att klara sig efter partnerns död. Med ett testamente kan man underlätta situationen.
En änka (som har varit gift) har enligt lag rätt att bo i den gemensamma bostaden oberoende av bostadens ägare efter arvsskiftet. Det har en samboänka inte. Rätten är en besittningsrätt, inte äganderätt.
I vartdera fallet kan man med ett testamente underlätta situationen. Man kan också utvidga besittningsrätten till en bostad som anskaffas i stället för den gemensamma bostaden. Det kan vara viktigt för en ålderstigen person om bostaden inte är lämplig för en pensionär.
I båda fallen kan man med testamente minska på bröstarvingarnas arv efter den först avlidna föräldern och lämna en större del av förmögenheten åt änkan eller samboänkan.
Arvingen har svårigheter med pengar
Om någon av bröstarvingarna har svårigheter med pengar kan man åtgärda detta i testamentet.
Det kan göras t.ex. så att barnen till denna bröstarvinge får en del av förmögenheten, vanligen högst hälften. Barnet skulle då få hälften av den matematiska andelen (laglott) och barnbarnen delar den andra hälften. Också mera kan ges med barnets medgivande att laglotten inte tas i beaktande.
Om man vill ge mera åt en arvtagare kan man göra det, förutsatt att laglotten tas i beaktande.
Separera ägande och besittning
Man kan i testamentet bestämma att en viss egendom ges åt någon men att besittningsrätten för denna egendom ges åt någon annan, för en viss tid eller till livets slut. T.ex. kan sommarstugan gå till barnbarnen men besittningsrätten (rätt att använda etc.) går åt ett barn. En förutsättning för sådan separering är normalt att parterna kan komma överens, t.ex. vem som betalar sommarstugans större reparationer.
Ta disputer i beaktande
Man kan i testamentet bestämma att om någon arvtagare inte nöjer sig med testamentets vissa bestämmelser skall denna arvtagare få t.ex. endast sin laglott. Laglottens art kan specificeras, t.ex. pengar.
Om man är rädd för att någon arvtagare blir besvärlig i dödsboet eller arvsskiftet kan man bestämma att denna arvtagare får ett legat (en viss bestämd egendom). I det fallet är arvtagaren inte delägare i dödsboet. Legatet skall då vara minst lika stor egendom som laglotten.
Om en besittningsrätt eller gemensamt ägande räcker länge kan resultatet på lång sikt bli tvist.
Juristen kan mycket väl ha andra möjligheter.
Undantaga giftorätt
Man kan i testamentet bestämma att hela arvet eller en viss del av det undantages från giftorätt. Detta är rätt vanligt eftersom skilsmässor är rätt vanliga.
Minderåriga arvingar
Om testamentet innehåller bestämmelser om arv åt minderåriga personer (barn) betyder det att barnets föräldrar är barnens intressebevakare. Om barnens åtminstone ena förälder också är delägare i dödsboet är föräldrarna jäviga. Då måste Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utse en intressebevakare för barnet.
En möjlighet att undvika detta är att bestämma att barnet får ett legat. I det fallet är barnet inte delägare i dödsboet och en intressebevakare vanligen inte behövs.
17.8.2024