Denna sida är närmast avsedd för kristna och sekulära (icke-religiösa) begravningar. Den är mer en minneslista än en instruktion.
Om man vill bestämma om sin begravning kan man göra ett begravningsdirektiv. I det kan man bestämma om bl.a. jordfästningen, minnesstunden, dödsannonsen och / eller sjäva graven. Sådana direktiv anses vara bindande enligt begravningslagen och kan därför dämpa meningsskiljaktigheter. Det kan vara säkrare att skriva ett separat begravningsdirektiv än inkludera bestämmelser i testamentet som kanske inte läses före begravningen.
Direktivet bör lämpligen ges åt de närmaste anhöriga som sedan organiserar allt. Begravningsbyråer är till god hjälp i planeringen och speciellt i genomförandet.
Somliga begravningsbyråer har begravningstestamenten som egentligen är förhandsbeställningar, med eller utan förhandsbetalning. Ett begravningstestamente är ett begravningsdirektiv.
För judiska och muslimska begravningar har de religiösa samfunden den central rollen i stället för begravningsbyråer.
Familjens, släktens och de egna samfundets traditioner har en betydande inverkan på hur begravningens olika skeden planeras och genomförs. De religiösa samfunden har regler och preferenser. T.ex. judendomen och islam har bestämmelser att begravning skall ske snabbt, inom 24 – 36 timmar. Ingendera godkänner kremering. Den ortodoxa kyrkan föredrar kistbegravning och begravning utan onödig fördröjning.
Du kan skriva ett begravningsdirektiv på olika sätt, så att du blir ihågkommen med stor begravning, nekrolog osv, eller att du förblir ganska anonym med begravning i stillhet, ingen nekrolog, kanske inte heller dödsannons, och snabbare bortglömd.
Begravning kräver begravningstillstånd av hälsomyndigheterna.
Sorgflaggning
Om dödsfallet sker på ett vårdhem eller motsvarande sköter de sorgflaggningen. De anhöriga hemma eller på hemgården kan sköta sorgflaggningen eller be husbolaget sköta den, ofta också på arbetsplatsen. Sorgflaggningen sker på dödsdagen genast när man fått veta om saken, eller på följande dag om flaggningen skulle bli kort. Då man sorgflaggar hålls flaggan på halvstång hela dagen.
På begravningsdagen hålls flaggan på halvstång tills begravningen har ägt rum, sedan i topp.
Sorgflaggning sker så att flaggan först hissas upp i topp och sedan ned så att flaggans övre kant är ungefär en tredjedel nedanför toppen. När flaggan halas hissas den först i topp.
Adresser
Det är sedvanligt att sända kondoleansadresser till de anhöriga.
Kista och urna
Kistan och urnan för kremeringsaskan anskaffas vanligen från begravningsbyrån. Om man kan tillverka en vacker urna själv är det mer personligt. Begravningsbyrån ger instruktioner.
Jordfästningen
Man kan i begravningsdirektivet bestämma antingen om jordfästningens huvuddrag, vissa detaljer eller om hela ceremonin i detalj, inklusive val av präst, program och musik samt hur prästen skall tala och om gästerna får tala vid kistan eller graven.
Om jordfästningen skall ske i en kyrka, ett kapell eller motsvarande bör man följa de direktiv som församlingen eller motsvarande religiösa organisation ger. Jordfästning är en kyrklig ceremoni. Därför bör också musiken vara religiös eller i varje fall lämplig. Man bör komma överens om musiken med församlingens kantor.
Ett av de tidigaste besluten är vem som inbjuds att deltaga. Begravning i stillhet betyder endast de närmaste personligen inbjudna. En öppen inbjudan till alla som vill publiceras oftast i en dödsannons cirka en vecka innan begravningen.
Om man vill bestämma om blommor bör det göras i inbjudan. I stället för blommor kan man stöda någon organisation. Då kan man dela ut en blomma åt var och en vid ingången till kyrkan eller kapellet vilket bör meddelas i inbjudan.
Ett annat tidigt val är kistbegravning eller kremering. Församlingar och myndigheter vill hellre ha kremering för då behöver man mindre mark för gravgårdar. Ytterligare kan man begrava en urna i en kistgrav och så undvika en ny grav.
Ceremonins program kan variera. Programmet kan gärna printas som ett programblad med sångtext för de psalmer och / eller sånger som deltagarna sjunger. I programmet kan man tillåta korta minneshälsningar eller önska att inga tal hålls. Blommorna för kremeringsbegravning läggs vid kistan under jordfästningen medan blommorna för en kistbegravning kan läggas vid graven efter det kistan har sänkts ned i graven.
Det finns olika traditioner för de minnestexter, kort och band, som fästs vid blommorna vid graven. Antingen tar de egna bort dem genast efter jordfästningen som minnen, eller så låter man dem vara ett par dagar.
Begravning kan ske också utan jordfästning.
Minnesstund
Minnesstunden kan hållas i församlingens utrymmen, i en restaurang eller i ett hem. Programmet är fritt, med eller utan tal, med eller utan sång, med eller utan uppläsning av adresser, osv. Serveringen är likaså valbar. Om det finns många gäster från andra orter är matservering kanske vanligare.
En stor minnesstund är ett sätt att hedra den avlidna och samtidigt bevara den avlidna i minnet.
Ett alternativ till minnesstund är att de närmaste kan ha en lunch eller motsvarande, utan minnesstund. Detta kan bestämmas i ett begravningsdirektiv.
Minnesgudstjänster
Familjer och samfund kan ha traditioner att ha flera organiserade gudstjänster eller minnesstunder före och / eller efter själva jordfästningen. Detta kan bero på religiösa traditioner men också om den avlidna är en person som man vill minnas länge.
I den ortodoxa kyrkan förrättas minnesgudstjänster fyra gånger utöver den egentliga begravningsgudstjänsten.
Dödsannons
Dödsannonser brukar publiceras i en tidning efter jordfästningen om endast de närmaste deltar. Om man vill inbjuda alla intresserade till jordfästningen sker det ofta genom att publicera en dödsannons med inbjudan, i god tid innan begravningen.
En dödsannons är familjens meddelande att en kär person avlidigt. Därför är det korrekt att de namn som nämns i annonsen är familjens medlemmar, kanske också övrig släkt, men helst inte andra. Arbetsplatsen eller arbetskamraterna publicerar ibland dödsannonser.
Nekrolog
Det är inte ovanligt att publicera en nekrolog – minnesruna – i en tidning. Den kan publiceras samtidigt med dödsannonsen eller senare. En god nekrolog är rätt svår att skriva, den bör vara artig, beskrivande och intressant. Det är vanligt att författaren är ett barn eller en god vän.
Nekrolog kan förbjudas i ett begravningsdirektiv om man så vill.
Gravalternativ
Begravningsdirektivet kan innehålla direktiv om grav.
Det finns olika alternativ för gravar:
- organiserad gravgård
- familjegrav / släktgrav
- ny kistgrav eller urnegrav
- existerande kistgrav eller urnegrav (en grav kan rymma flera)
- urnelund
- utanför organiserad gravgård (kräver alltid tillstånd)
- privat grav på egen mark
- strö ut askan, t.ex. i havet.
Alternativen beror på många olika faktorer. En viktig faktor är att egentliga gravar vanligen kräver underhåll medan urnelund och utströdd aska inte kräver underhåll. Familjer och områden har olika traditioner gällande att besöka och sköta gravar, hämta blommor, sända ljus, osv. Delvis beror det på om någon familjemedlem bor nära graven.
En urnelund är i princip endast ett ställe att senare komma ihåg den avlidna, med en blombukett och / eller med ljus på senhösten.
Det mest anonyma sättet är att strö ut askan t.ex. i havet och inte ha något ställe där den avlidnas namn syns. Det är ett sätt att bli snabbare bortglömd.
De egna är skyldiga att sköta gravar antingen själva eller komma överens med församlingen om skötsel.
Statskyrkornas gravplatser kan användas även om den avlidna inte har hört till kyrkan. Det finns organisationer som bistår med arrangemang av sekulära (icke-religiösa) begravningsarrangemang. Det finns ett tiotal sekulära gravplatser i Finland, och flera ortodoxa gravplatser samt också judiska och islamiska gravplatser.
Minnesmärke
Gravsten, kors eller annat minnesmärke är valfritt. Minnesmärke är inte obligatoriskt. Församlingen bör i varje fall godkänna minnesmärket.
I en urnelund kan minnesmärket vara en enkel namnskylt eller endast ett inskrift i en gemensamt minnesmärke. Det finns urnelundar med minnesmärke för dem som har begravts i havet (utströdd aska).
Begravningsbidrag
Man kan få gravningsbidrag från olika källor, kommunen, försäkring, eller annat. Den avlidna kan ha varit medlem i ett samfund som ger begravningsbidrag.
10.10.2024