Terminologi

Åldras tryggt temabildTerminologin är viktig så att man vet att man talar om samma saker. Några termer tas upp nedan, sådana som lätt leder till missförstånd.

Intressebevakning

Intressebevakning har flera betydelser:

  • bevaka en grupps (t.ex. pensionärers) intressen i samhället, på EU- och statsnivå och på kommunnivå, i framtiden också SOTE-områdesnivå;
  • bevaka sina egna intressen, t.ex. att få pension och sociala förmåner; och
  • bevaka en persons angelägenheter när personen inte kan göra det själv, t.ex. betala räkningar och motsvarande.

Dessa sidor Åldras tryggt behandlar den tredje formen ovan, när en person i något skede i livet (ofta som resultat av åldrande) behöver en annan person att officiellt handha sin intressebevakning.

Intressebevakning kan skötas delvis också utan stöd av lag (t.ex. se efter grannens hus, hund och post under deras semesterresa), men stöd av lag behövs för de stora och viktiga sakerna. Intressebevakning är en allmän term som inte är bunden till en viss lag eller form av intressebevakning.

Det finns två lagar om personers intressebevakning då personen inte själv klarar av det:

Myndighet och rättshandlingsförmåga

Tidigare var man antingen myndig eller omyndig, ganska svartvitt. Man kunde sköta allt själv eller också ingenting. Senare har man infört mellansteg.

Nuförtiden kan man vara myndig men beordras en intressebevakare, för vissa saker eller för nästan allt. Då har personen inte blivit deklarerad omyndig. Personen har nog rätt att själv sköta många av sina angelägenheter, men inte allt.

Rättshandlingsförmåga betyder (lite förenklat) att man har förmågan att själv sköta sina angelägenheter så att man förstår vad man besluter och förstår inverkan av besluten.

Man kan få sin handlingsbehörighet officiellt begränsad till vissa delar.

Allt detta ovan enligt lagen om förmyndarverksamhet.

För att få en möjlighet att själv besluta om skötseln med minimal inblandning av myndigheter införde man intressebevakningsfullmakt med egen lagstiftning.

Vem sköter intressebevakningen?

Krångligheten kommer speciellt här. De här sidorna måste följa lagen även om det är krångligt.

För självklara saker eller småsaker behövs inga formaliteter. Föräldrar sköter sina omyndiga barns intressebevakning, men även där finns det nuförtiden begränsningar (t.ex. inte ensam). Vem som helst kan sköta grannens katt eller hus under semesterresan.

Lagen om förmyndarverksamhet

Den som sköter intressebevakning under denna lag är intressebevakare och utses av domstol eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB, tidigare magistraten som har fusionerats). Den tidigare termen förmyndare har ersatts med termen intressebevakare.

Det kan bli rådd därför att universalspråkets ord intressebevakare och lagstiftningens ord intressebevakare är olika saker. Universalspråkets intressebevakare kan vara till exempel barnets förälder, lobbaren i Bryssel, arbetsplatsens förtroendeman, intressebevakningsfullmäktige eller intressebevakaren utsedd under lagen om förmyndarverksamhet.När man officiellt behandlar intressebevakningsärenden borde man inte använda universalspråkets ord intressebevakare som ett vidare begrepp.

På grund av dessa terminologisvårigheter använder dessa sidor för de två intressebevakningsmetoderna i fråga begreppen 1) intressebevakningsfullmakt samt 2) intressebevakare under lagen om förmyndarverksamhet.

Lagen om intressebevakningsfullmakt

Den som ger en sådan fullmakt kallas fullmaktsgivare i lagen. Den som sköter intressebevakning under denna lag är fullmäktig, inte intressebevakare, inte heller befullmäktigad (somliga personer använder nog den termen). Fullmäktig och befullmäktigad är egentligen också allmänna termer för någon som har fått en fullmakt av något slag.

Lagens finska version särskiljer begreppet befullmäktigande (valtuutus, ett viljeuttryck) och fullmakt (valtakirja, ett dokument). Den finska versionen säger också att befullmäktigandet implementeras med en fullmakt.  Lagens svenska version talar endast om fullmakt.

Intressebevakningsfullmakt i kraft

Enligt lagen träder en intressebevakningsfullmakt i kraft när MDB fastställer den.

Somliga personer använder också andra termer, t.ex. registrering. Detta har lett till missförstånd så att människor tror att den förs till MDB för registrering genast när den är gjord, innan den träder i kraft. Så är inte fallet. Fullmakten bevaras privat innan den tillsammans med ett läkarintyg förs till MDB för fastställande.

MDB registrerar nog många intressebevakningsfullmakter. Detta görs i samband med fastställadet men endast om fullmakten innehåller fullmakt för ekonomiska saker (nästan alla är sådana).

Vård och omvårdnad, patient och klient

Vård betyder i detta sammanhang medicinsk vård, läkemedel, terapi, operationer och annat motsvarande, och detta regleras i lag, speciellt patientlagen. På finska hoito. Detta till skillnad från omvårdnad eller omsorg som i detta sammanhang betyder boende, mat, sysselsättning och annat motsvarande. På finska hoiva. Var noga med dessa begrepp, det förekommer en hel del rådd.

Vård hör till hälsosektorn medan omvårdnad hör till socialsektorn. I hälsosektorn heter du patient och i socialsektorn heter du klient. Dessa begrepp är definierade i lag.

Det blir lätt rådd när man använder ordet vård både som juridisk term för medicinsk vård under patientlagen och som allmän term för både medicinsk vård och allmän vård och / eller omsorg / omvårdnad av vilket slag det vara må. Begreppen patient och klient framgår oftast av sammanhanget.

Vårddirektiv

Dessa sidor använder termen vårddirektiv för den viljeyttring som patienten ger angående sin vård, alltså medicinsk vård. Statsrådets svenska språknämnd har år 2018 definierat denna term.

Begreppet vårddirektiv har skapats i patientlagen (17.8.1992/785) som på finska använder termen hoitotahto, ordagrant översatt vårdvilja. Samma lag på svenska har ingen direkt term utan lagen använder allmänna termer.

Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (KANTA) använder termen livstestamente för det som här kallas vårddirektiv, men detta endast i en lista med saker som kan tas med i OmaKanta.

Termen livstestamente kan ha tagits i bruk med den uppfattningen att ett vårddirektiv endast gäller livets slutskede. Så är inte fallet i den finska lagstiftningen.

Sverige och Danmark använder termen livstestamente i betydelsen att neka livsförlängande vård i livets slutskede. I Sverige har också använts termerna vårddirektiv, livsslutsdirektiv, viljeyttring, framtidskontrakt. I engelsk litteratur hittar man t.ex. termen living will, också den mest för att neka livförlängande vård i livets slutskede. Annan terminologi finns också. Både terminologi och lagstiftning varierar från land till land och från delstat till delstat.

Modeller för skriftligt vårddirektiv använder ibland också andra termer, t.ex. på finska hoitotestamentti, på svenska vårdtestamente. Ingendera förekommer i lagstiftning.

Terminologin på svenska kan med skäl anses vara stabil eftersom Statsrådets svenska språknämnd rekommenderar termen och social- och hälsoministeriet har använt termen i åtminstone två lagförslag.

Olika ändamål för vårddirektiv

Enligt patientlagen kan ett vårddirektiv uppgöras i olika skeden i livet. Tre exempel:

  • vårddirektiv för viss vård som planeras i förhand, t.ex. operationer, längre medicinbehandlingar, förlossning;
  • psykiatriskt vårddirektiv; och
  • vårddirektiv för livets slutskede.

Dessa sidor behandlar endast vårddirektiv för livets slutskede.

Omvårdnadsdirektiv

Det finns ingen allmänt använd term för ett dokument där en person ger både bindande instruktioner och önskemål gällande omvårdnad eller omsorg (på finska hoiva), varken på finska eller svenska. Det finns inte heller lagstiftning för sådana ändamål. Dessa sidor använder tillsvidare termen omvårdnadsdirektiv.

Testamente

Ordet testamente i så gott som alla språk betyder bestämmelser om saker (närmast egendomsfördelning) efter döden. Termen testamente har använts i juridiken i denna betydelse över 2000 år.

Testamente och överhuvudtaget arvsrätt regleras i ärvdabalken.

Digitestamente

Dessa sidor använder termen Digitestamente för ett (eller en samling med flera) dokument som bestämmer vad som skall göras med personens digitala närvaro i internet (e-post, facebook, osv.) och andra digitala saker (telefon, dator, fotosamlingar osv.) när personen inte mer själv klarar att använda dem, bestämma om dem, eller har dött. Detta är en rätt ny sak som inte ännu har stabiliserats, varken till innehåll eller terminologi.

Tillsvidare använder dessa sidor termen digitestamente med den motiveringen att sakerna också gäller situationen efter döden.

Det finns ingen lagstiftning som direkt gäller digitestamente. Digitestamentet kan inkluderas på något sätt i ett egentligt testamente.

Ordet digitestamente följer inte språkrekommendationerna på svenska men något annat lämpligt ord har inte hittats.

8.10.2024